Under jorden bodde ett litet frö. En dag ville fröet börja växa. Men det var rädd för att komma till en plats som det inte kände till.

”Tänk om jag inte klarar det?” tänkte fröet.

Regnet vattnade jorden och solen värmde marken. Fröet märkte att det inte var ensamt. Mycket långsamt fick det en rot och sedan en liten grodd.

När grodden kom upp ur jorden var fröet fortfarande lite rädd. Men det blev också nyfiket på ljuset. Så småningom växte det och blev en fin solros.